Vad är RoHS? – Den stora Snush®-guiden
Dela gärna 💚
Senast uppdaterad: 6 september 2026
RoHS.
Fyra bokstäver som syns på elektronik, komponenter, kablar och ibland även i materialdokumentation.
Men vad betyder de egentligen?
Betyder RoHS:
“giftfri”?
“kemikaliefri”?
“säker för barn”?
Nej.
RoHS är betydligt mer specifikt än så.
RoHS begränsar vissa utpekade farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.
Och när ett Snush®-material har testats mot RoHS-relaterade gränsvärden berättar det något konkret om just de analyserade ämnena.
Inte allt om materialet.
Men något mycket användbart.
Nu reder vi ut exakt vad. 😎
✨ Varför pratar vi om RoHS?
På Snush® har vi länge använt formuleringar som:
“RoHS-kompatibel”
eller hänvisat till laboratorierapporter där material har analyserats mot RoHS-gränsvärden.
Det är bra information.
Men bara om man förstår vad den betyder.
För en gammal förenklad förklaring som:
“RoHS = inga farliga kemikalier”
är fel.
RoHS handlar inte om alla kemiska ämnen.
Det handlar om:
ett bestämt antal reglerade ämnen och ämnesgrupper.
Det är mycket smalare.
Och mycket mer exakt.
🇪🇺 Vad är RoHS?
RoHS står för:
Restriction of Hazardous Substances
Den nuvarande huvuddirektivet är:
2011/65/EU
och brukar kallas RoHS 2.
Syftet är att begränsa användningen av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning – EEE.
EU-kommissionen beskriver målet som att minska risker för människors hälsa och miljön kopplade till sådana ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning och dess avfall.
Det är alltså i grunden:
elektroniklagstiftning.
Inte en generell kemikalielag för alla produkter.
🔟 Vilka ämnen begränsar RoHS?
RoHS begränsar idag tio ämnen eller ämnesgrupper:
Tungmetaller och kromförening
❌ Bly – Pb
❌ Kvicksilver – Hg
❌ Kadmium – Cd
❌ Sexvärt krom – Cr(VI)
Bromerade flamskyddsmedel
❌ PBB – polybromerade bifenyler
❌ PBDE – polybromerade difenyletrar
Ftalater
❌ DEHP
❌ BBP
❌ DBP
❌ DIBP
De fyra ftalaterna lades till genom EU-direktiv 2015/863.
📏 Är ämnena helt förbjudna?
Inte nödvändigtvis.
Det här är en viktig skillnad.
RoHS använder normalt maximala koncentrationsgränser i homogena material.
För de flesta begränsade ämnen gäller:
0,1 viktprocent
och för:
kadmium: 0,01 viktprocent.
Det betyder att det är missvisande att säga:
“RoHS betyder att ämnena inte finns.”
Den korrekta principen är:
ämnena får normalt inte överstiga de angivna koncentrationsgränserna.
Det finns dessutom specifika undantag för vissa användningar.
🧩 Vad är ett “homogent material”?
Det låter värre än det är. 😎
Ett homogent material är förenklat ett material som inte enkelt kan delas upp mekaniskt i olika material.
I en elektronisk produkt kan exempelvis:
plast
metall
lödpunkter
kabelisolering
och andra komponentmaterial:
bedömas separat.
Poängen är att man inte ska kunna gömma en hög koncentration av ett reglerat ämne i en liten del av produkten genom att späda ut siffran mot hela produktens vikt.
RoHS-gränserna gäller alltså:
på materialnivå – inte bara som genomsnitt för hela prylen.
⚡ Vilka produkter omfattas av RoHS?
RoHS riktar sig mot:
elektrisk och elektronisk utrustning.
Det omfattar bland annat många typer av:
- hushållsapparater
- IT-utrustning
- telekommunikationsutrustning
- konsumentelektronik
- belysning
- elektriska verktyg
- viss medicinteknik
- mät- och kontrollutrustning
och annan utrustning som faller inom definitionen av EEE, med vissa undantag.
Det här är viktigt för Snush®:
en vanlig bit Snush® geltejp är inte i sig elektrisk eller elektronisk utrustning.
Så när vi pratar om RoHS för Snush® behöver vi uttrycka oss noggrant.
🟢 Så vad betyder RoHS för Snush®?
För vissa Snush®-material finns laboratorierapporter där ett specifikt prov har analyserats för ämnen som omfattas av RoHS.
För PU-materialet bakom våra klassiska Snush®-produkter omfattar analysen bland annat:
✔ bly
✔ kadmium
✔ kvicksilver
✔ sexvärt krom
✔ PBB
✔ PBDE
✔ DEHP
✔ BBP
✔ DBP
✔ DIBP
I rapporten anges resultaten för dessa analyser som:
ND – Not Detected
alltså att ämnena inte detekterades över respektive analysmetods angivna detektions- eller rapporteringsgräns.
Rapportens slutsats är att:
det testade provet uppfyllde de analyserade gränsvärdena som omfattades av RoHS-bedömningen.
Det är den claim vi kan stå för.
🔴 Och Snush® Akrylgel?
För Snush® Akrylgel finns också laboratoriedata där motsvarande RoHS-relaterade ämnen har analyserats.
Även där rapporterades de aktuella ämnena som:
N.D.
och det testade provet bedömdes uppfylla de analyserade gränsvärdena enligt:
RoHS 2011/65/EU + (EU) 2015/863.
Det är alltså korrekt att säga:
det testade Akrylprovet klarade de analyserade RoHS-gränsvärdena.
Det är betydligt bättre än:
“Akryl är RoHS-certifierad och därför helt giftfri.”
🧪 Betyder “ND” exakt noll?
Nej.
Och det här är en av de viktigaste detaljerna i hela våra materialguider.
ND betyder Not Detected.
Det innebär normalt att laboratoriet inte kunde detektera ämnet över den aktuella metodens detektions- eller rapporteringsgräns.
Det betyder inte nödvändigtvis:
exakt matematiskt noll molekyler.
Därför skriver vi hellre:
“inte detekterat enligt den använda analysmetoden”
eller:
“under metodens detektionsgräns.”
Det är mer exakt.
Och exakt är bra. 😎
❌ Vad bevisar RoHS INTE?
Här behöver vi vara nästan löjligt tydliga.
Ett RoHS-resultat bevisar inte automatiskt att en produkt är:
❌ giftfri
❌ kemikaliefri
❌ allergifri
❌ livsmedelssäker
❌ barnsäker
❌ lämplig för hudkontakt
❌ fri från alla mjukgörare
❌ fri från alla tungmetaller
❌ VOC-fri
❌ emissionsfri
❌ fri från migration
❌ säker vid alla temperaturer
Varför?
För att RoHS:
inte testar allt detta.
Det tittar på de ämnen och gränsvärden som faktiskt ingår i bedömningen.
🧴 “RoHS-fri från mjukgörare” – stämmer det?
Nej.
Det här är en gammal formulering vi inte ska använda.
RoHS begränsar specifikt fyra ftalater:
DEHP
BBP
DBP
DIBP
De kan användas som mjukgörare i vissa material.
Men slutsatsen:
“inga av dessa fyra → inga mjukgörare alls”
är fel.
Det finns många andra möjliga tillsatser och mjukgörarsystem.
Så den korrekta formuleringen är:
de fyra RoHS-begränsade ftalaterna analyserades.
Inte:
“materialet innehåller inga mjukgörare.”
⚙️ Och “inga tungmetaller”?
Inte heller riktigt.
RoHS omfattar bland annat:
bly
kvicksilver
och:
kadmium
samt sexvärt krom, vilket är en specifik oxidationform av krom.
Men från det kan man inte dra slutsatsen:
“inga tungmetaller finns över huvud taget.”
Det enda vi vet från den analysen är resultaten för:
de ämnen som faktiskt analyserades.
🌫️ Bevisar RoHS att Snush® inte avger VOC?
Nej.
Det här har sin egen guide av en anledning. 😎
RoHS mäter inte automatiskt:
VOC-emissioner
eller:
TVOC.
En RoHS-rapport kan därför inte användas som bevis för:
“inga gaser”
eller:
“inga emissioner.”
Vill du veta mer om just det?
👉 Läs: Vad är VOC? – Den stora Snush®-guiden
🔬 RoHS, SGS och VOC – vad är egentligen skillnaden?
RoHS
Ett EU-regelverk som begränsar vissa ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning.
SGS
Ett företag som bland annat utför tester, inspektioner och analyser.
SGS är alltså inte:
själva teststandarden.
En rapport kan exempelvis vara utförd av SGS och analysera ämnen mot RoHS-gränsvärden.
VOC
Flyktiga organiska föreningar.
VOC-innehåll eller emissioner behöver bedömas med relevanta metoder för just VOC.
Så:
RoHS ≠ SGS ≠ VOC.
De kan förekomma i samma dokumentationsbibliotek.
Men de svarar på helt olika frågor.
🧠 Varför är RoHS ändå viktig information?
För att analysen kan ge oss konkret information om ämnen som verkligen är relevanta.
Om ett laboratorium analyserar ett materialprov för:
bly
kadmium
kvicksilver
Cr(VI)
PBB
PBDE
och de fyra RoHS-ftalaterna:
och rapporterar resultaten under detektionsgränserna?
Då vet vi mer om materialet än om vi bara hade:
“premium gel 💚”
på produktbeskrivningen.
Det är värdefullt.
Vi behöver bara låta datan vara:
exakt så stark som den faktiskt är.
Inte starkare.
Inte svagare.
🏠 Betyder RoHS att Snush® är “trygg i hemmet”?
RoHS-data kan vara en del av materialinformationen.
Men den kan inte ensam avgöra hela produktens säkerhet.
En produkts lämplighet beror också på exempelvis:
avsedd användning
mekaniska risker
underlag
temperatur
kontaktform
och vilka andra krav som gäller för den specifika produkten.
Så vi skriver inte:
“RoHS = barnsäker Snush®.”
Vi skriver:
“Det testade materialprovet klarade de analyserade RoHS-gränsvärdena.”
Det är faktiskt ett starkare påstående eftersom vi kan visa vad det bygger på.
👶 RoHS och barn
Det är extra viktigt att inte blanda ihop regelverk här.
En produkt blir inte automatiskt:
en barnprodukt
eller:
säker som leksak
för att ett material klarar RoHS-relaterade analyser.
Leksaker omfattas exempelvis av egna säkerhetskrav och kemikaliegränser.
Så:
RoHS-data är relevant materialinformation.
Men:
RoHS är inte ett barnsäkerhetstest.
🍽️ Och kök eller kontakt med mat?
Samma princip.
Att ett material klarar analyserade RoHS-gränsvärden betyder inte automatiskt att det är godkänt för:
direkt livsmedelskontakt.
Sådant styrs av andra regler och testkrav.
Snush® ska därför användas enligt sitt avsedda användningsområde.
Inte som:
spontan återanvändbar tallrik. 😎
🔥 Är RoHS ett temperaturtest?
Nej.
RoHS berättar inget direkt om:
hur starkt gelen fäster vid 80 °C
eller:
vad som händer mekaniskt efter lång UV-exponering.
Det är andra materialegenskaper.
För Snush® håller vi därför temperaturinformation separat från RoHS-data.
🟢 PU Gel
Angivet temperaturområde:
ca –20 till +100 °C
med optimalt användningsområde omkring:
0–60 °C.
🔴 Akrylgel
Leverantörens angivna temperaturintervall:
ca –20 till +120 °C.
Detta är materialspecifikation.
Inte RoHS-resultat.
🧬 Är RoHS samma sak som REACH?
Nej.
De blandas också ofta ihop.
RoHS är inriktat på begränsade ämnen i:
elektrisk och elektronisk utrustning.
REACH är EU:s bredare kemikalielagstiftning kring:
registrering
utvärdering
tillstånd
och:
begränsning av kemiska ämnen.
De två regelverken kan beröra samma ämnen i vissa sammanhang.
Men:
de är inte samma sak.
Så formuleringen:
“RoHS-testad = REACH-godkänd”
ska vi aldrig använda utan separat underlag.
🧪 Varför använder vi RoHS-gränser på ett gelmaterial?
Bra fråga.
Ett fristående gelmaterial behöver inte själv vara elektrisk eller elektronisk utrustning för att:
ett laboratorium ska kunna analysera det mot samma ämnesgränser.
Det är precis vad en materialscreening kan göra.
Då används RoHS-gränserna som en relevant referens för de analyserade ämnena.
Men vi skiljer på två saker:
Produkten omfattas juridiskt av RoHS
och:
Materialet har testats mot RoHS-relaterade ämnesgränser.
För en vanlig Snush® gelprodukt är den senare formuleringen normalt den relevanta.
Den är också mycket mer precis.
📄 Vad betyder “RoHS-kompatibel” då?
I vårt sammanhang bör vi använda uttrycket försiktigt.
När ett specifikt materialprov har analyserats och rapporten bedömer att det klarar de relevanta RoHS-gränsvärdena kan vi exempelvis skriva:
“Testat mot analyserade RoHS-gränsvärden.”
eller:
“Det testade provet uppfyllde de analyserade RoHS-gränsvärdena enligt rapporten.”
Det är bättre än det svepande:
“RoHS-certifierad.”
För RoHS är ett regelverk.
Inte en universell kvalitetscertifiering av gel.
🏷️ Är “SGS-testad” okej?
Ja – om vi samtidigt förklarar:
vad SGS faktiskt testade.
Det är därför vår separata SGS-guide finns.
👉 Läs: Vad betyder SGS-testad?
Den viktigaste principen är:
SGS-loggan berättar vem som gjorde jobbet. Rapporten berättar vilket jobb som gjordes.
Det är ungefär den mest Snush®-kompatibla materialprincip vi har. 😎
⚠️ Vad sägs om “billiga kopior innehåller bly och ftalater”?
Det säger vi inte.
Inte utan konkreta laboratoriedata för just de produkterna.
Att en annan geltejp:
är billig
eller:
kommer från en viss marknadsplats
bevisar inte dess kemiska innehåll.
Så vi bygger inte Snush® genom:
“konkurrenterna är kemiskt lotteri.”
Vi bygger det genom:
“Här är våra uppgifter. Här är våra tester. Här är exakt vad de visar.”
Betydligt snyggare.
Och betydligt svårare att argumentera emot.
🔍 Så granskar du ett RoHS-test
Ser du en rapport eller produktclaim om RoHS?
Titta efter:
Vilket prov testades?
Vilka ämnen analyserades?
Vilken metod användes?
Vilken rapporterings- eller detektionsgräns hade analysen?
Vilka resultat rapporterades?
Vilka RoHS-gränsvärden jämfördes resultatet med?
Vem utförde testet?
Om rapporten svarar på det har du faktiskt något att arbeta med.
Om allt du har är:
“RoHS ✅”
har du betydligt mindre information.
🧪 Snush®-principen för testresultat
För oss är den enkla ordningen:
1. Läs rapporten.
2. Se vad som analyserades.
3. Se vad resultatet blev.
4. Beskriv exakt det.
Och först därefter:
5. Gör en claim.
Inte tvärtom. 😎
Det gäller RoHS.
VOC.
SGS.
Och egentligen allt materialarbete vi gör.
⚖️ RoHS på 30 sekunder
RoHS står för:
Restriction of Hazardous Substances.
Det är EU-regler som begränsar vissa ämnen i:
elektrisk och elektronisk utrustning.
Idag omfattas tio ämnen eller ämnesgrupper.
De flesta har ett maximalt gränsvärde på:
0,1 viktprocent
i homogena material.
Kadmium:
0,01 viktprocent.
RoHS betyder inte:
giftfri.
RoHS betyder inte:
VOC-fri.
RoHS betyder inte:
barnsäker.
Och SGS är:
laboratoriet – inte RoHS självt.
För Snush® är den viktiga informationen:
de testade materialproverna har analyserats för relevanta RoHS-ämnen och rapporterna bedömer resultaten mot de analyserade RoHS-gränsvärdena.
Det är claimen.
💚 Varför berättar Snush® allt det här?
För att:
“testad” låter bättre när man vet vad som faktiskt testades.
Vi behöver inte göra materialdokumentationen större än den är.
Tvärtom.
När vi är tydliga med:
vad testet visar
och:
vad det inte visar
blir informationen mer värdefull.
Det är så vi vill arbeta med Snush®:
materialkunskap före buzzwords.
Snush®
Små detaljer. Stor skillnad.